Konstnärsjäl?

Nu sitter jag här i min säng, naken med laptopen i knäet och mitt skissblock och mina pennor jämte mig. I påsen bredvid sängen finns det två canvasdukar och tolv tuber med oljefärg.

Jag är en person som alltid haft svårt att uttrycka mig i tal men inte i ord. Jag har alltid älskat att skriva, inte dikter utan verkligheten. Jag har alltid haft en förkärlek till att rita och måla, även om jag inte är speciellt bra på det. Men jag tror att det är mitt sätt att uttrycka mig. Jag pratar inte om saker och ting utan jag skriver ner mina innersta tankar. Det har jag gjort flera gånger på både gott och ont. När jag har mycket att tänka på så måste jag göra av mina tankar någonstans. De måste försvinna ut genom mina fingrar. Genom tangenter, en blyertspenna eller målarpensel. Det måste ut.

Här sitter jag i min säng, utan en tråd på kroppen med mina tankar i knäet, min befrielse på lakanen jämte mig. Jag tycker synd om de människor som måste uttrycka sig i tal och inte kan få ut sina känslor på print. Det här är min befrielse.

RSS 2.0