Ibland önskar man att man kunde stanna i drömmens värld. Min senaste dröm lämnade inget att önska förutom att den inte varade tillräckligt länge. Jag känner nästan som en tomhetskänsla inombords. 

 

Jag drömmar ofta stort, både på nätter och dagar. Det finns så mycket som jag vill men jag vet inte hur jag ska ta mig dit. Är jag för feg? Det är nog så. Osäkerheten gapar som en mörk avgrund framför mig och jag vågar inte lita på att fötterna kan få fäste. Varför är vi rädda för att falla? Måste vi inte alla falla någon gång för att åter kunna klättra uppåt?

Det här med att starta igång bloggen igen gick ju sådär. Egentligen visste jag precis hur det skulle gå för så är det med de flesta projekt jag gör.

 

Egentligen borde det vara förbjudet att vara inne och jobba när man kan titta ut på ett så fantastiskt vårväder! Man vill ju bara ta en riktigt lång och härlig ridtur i detta underbara. Tänk vad mycket bättre man mår när det är så här ljust och fint!

Åh jag sitter och läser inrednings/pysselbloggar och jag känner mig så inspirerad! Vill bara springa hem och sätta igång med pyssel. Är också så sugen på att måla, har börjat på en tavla men vet inte riktigt vad jag ska välja för färger ännu. Det måste nog sjunka in lite till.

 

Tyvärr har jag inte mycket bilder att erbjuda just nu, det får jag återkomma till. Ska åka på loppisrunda till helgen tror jag, kanske kommer det bilder på eventuella fynd då.

Ligger hemma och är sjuk. Hatar att bara ligga när det finns så mycket att göra här hemma! 

 

Måste dessutom se till att få tag på hovslagaren idag, Merlin måste ha en ny sko, pronto! Måste även ringa till bilverkstan så de kan fixa min bil. Det får kanske bli en eftermiddagsfråga. Nu vet jag inte om jag kommer spy eller ej. Usch!

Idag förstår jag kritiken mot Belinda Olssons program. Jag avskyr när folk tar på sig offerkoftan, oavsett om det är män eller kvinnor. Det är inte synd om männen. Det är inte synd om Pär Ström. Det är verkligen inte synd om Ulf Brunnberg. Det är ju fantastiskt att män vill vara pappalediga och det är underbart att fler kvinnor söker sig till yrket som brandsoldat. 

 

Jag tror att männen mår alldeles utmärkt. Däremot ska man inte hata män. Män är för det mesta underbara. Precis som de allra flesta kvinnor är underbara. Men jag håller inte med Belinda idag. 

Idag har man gjort sin goda gärning för mänskligheten och lämnat ifrån sig lite blod. Det är rogivande att sitta där i stolen och veta att ens blod kan rädda någons liv. Det är otroligt egentligen, att det bara går! Så om ni har möjlighet, anmäl er på geblod.se. Det är en sådan liten grej men det räddar liv. Jag är även anmäld till Tobiasregistret samt till Donationsregistret. För mig känns det självklart att ge det som jag själv inte behöver. Jag har inget behov av mina organ när jag är död så det känns som slöseri att de ska ligga och ruttna. Nej, gå in och anmäl er nu på en gång! Ni räddar liv! 

Jag vet inte om det är något som jag inte fattar. Jag känner mig ärligt talat lite trög. Vad var det nu som var så fruktansvärt dåligt med Belinda Olssons program igår? Jag förstår det verkligen inte. Jag tyckte att hon tog upp många saker som jag undrat över och som jag var varit tveksam över. Jag tyckte det kändes befriande på något sätt, jag är inte den enda feminist som inte fattat. 

 

För mig är handlar feminist om jämställdhet. Det betyder alltså att vi ska vara jämställda männen, att vi ska stå sida vid sida och arbeta för samma saker. Jag är verkligen emot tanken på ett enda kön, jag ser hen som det tredje könet, inte som det enda könet. Jag vill absolut att det ska finnas ett ord som beskriver de som varken ser sig som kvinnor eller män. Men jag vill inte att det ska vara det enda könet. Och jag tycker faktiskt det finns viktigare saker att fokusera på än att ha speciella hendagis eller att vägra benämna sitt barn som han eller hon. Jag förstår inte hur det hjälper oss. JAG FÖRSTÅR VERKLIGEN INTE! 

 

Som jag skrev, hen är en kanonbra bedömning för de som inte vill eller kan se sig som kvinna eller man. Men det är en annan sak tycker jag. Det känns betydligt mer självklart. 

 

Men det var inte hendebatten jag skulle ge mig in i. Jag undrar bara varför det har blivit sådan ramaskri. Är det för att programmet var alltför lättsamt och ytligt? Eller är det möjligen så att man måste bli skitförbannad så fort någon har något emot t.ex hen eller Femen. Eller när någon rent biologiskt påvisar att det visst finns skillnader mellan könen som inte har med könsorganen att göra? Jag tycker faktiskt att många feminister är lite lite för lättantändliga. Det räcker med att säga emot och plötsligt är man en förrädare, antifeminist eller sexist. Jag förstår inte det heller. Man måste väl få ha andra åsikter än just det som basuneras ut. Eller? Är jag mindre feminist för att jag inte vill ha ett enda kön? Är jag mindre feminist för att jag tycker det är bra att det finns skillnader mellan könen? 

 

Jag kanske är trög. Jag kanske har fått det hela om bakfoten. Feminism kanske inte alls är det som jag trodde att det var. Jag blir nästan lite besviken på mina medsystrar. Nu känns feminismen än mer splittrad än vad den gjorde tidigare och jag är fortfarande lika vilsen. Nå, det kanske reder ut sig, är ju trots allt två avsnitt kvar av Fittstim - Min kamp. Kanske får jag svar på några av mina funderingar då. Jag hoppas det. För nu fattar jag ingenting. 

Zappa över till SVT 1 och titta på Belinda Olsson när hon undersöker dagens feminism. Jag känner mig stundtals också lite vilse i dagens feminism så det ska bli intressant och se vad hon kommer fram till. Fittstim - Min kamp, kolla in! 

Storgråt när den härlige Jesper Fröidh åkte ur Paradise Hotel. Han var en av mina favoriter. Heja Rögle! Nu måste Niklas ta hem detta. Ska bli så spännande nästa vecka men tomt utan Fröidh. 

 

 

 

 

Jag råkade googla in på en lite kul grej innan, "fenomenet" Femme fatale. Alltså en kvinna som använder sin sexualitet för att uppnå sina syften. Awesome! Det är starka kvinnor som kör sin egen grej och manipulerar män för att få det de vill ha. Här nedan kommer några av mina favoriter. Vill ni veta mer om dessa fantastiska kvinnor så finns det en bra grej som heter google. 

 

 

 

 

 Mata Hari

,

 

Nu säger jag god natt! I morgon blir det nog inte jättehög aktivitet (då heller) eftersom det är dags för jobb i morgon igen. Suck. Visst borde helgen vara minst en dag till? Gärna två... 

 

 

Fy vad det har blåst idag! Det kändes nästan som att man höll på att blåsa av hästen. Men det var väldigt skönt att komma ut ändå, trots att jag blev helt genomfrusen. 

 

Dessutom om är jag galet sötsugen. Speciellt sugen är jag på semla. Det är väl inte för tidigt? Fettisdagen är ju inte förrän i mars och så länge tänker jag då rakt inte vänta. Funderar på om jag ska göra chokladsemlor i år. Får se hur det blir. 

"Vi stridbara feminister vill nämligen inte ta över. Vi vill inte ha hela världen. Bara vår andel. Karlarna behöver egentligen inte ändra på ett enda dugg. För min del får de gärna fortsätta hålla på med i stort sett vad de vill. De kan köra på för fullt. Det är ju mycket de gör (iPad och Arctic Monkeys och det nya kärnvapenavtalet mellan USA och Rysslan) som är coolt. Och så är det roliga, och jag är god vän med massor av dem, och så är de bra att ha när man vill ligga, och så är de himla läckra i andravärldskrigsuniformskopior och när de fickparkerar på trånga ställen. 

Jag vill inte ha bort männen. Jag vill inte att männen ska lägga av med det de gör. 

Det jag efterlyser är lite radikala marknadskrafter. Jag vill ha VALMÖJLIGHETER. Jag vill ha OMVÄXLING. Jag vill ha MER. Jag vill ha KVINNOR. Jag vill att kvinnorna ska få mer av världen, inte bara för att det vore rättvisare utan för att det vore bättre också. Mer spännande. Omorganiserat. Nytänkt. Vi skulle ha tjejstake nog att säga "Japp - världen ser visserligen bra ut. Jag har varit här ett tag och studerat den. Fast - de här ändringarna skulle jag införa. För vi sitter ju samma båt. Allihop. Vi är ju med allihop. I gänget.""

 

Detta är ett citat ur Konsten att vara kvinna, skriven av den fantastiska Caitlin Moran. Jag tycker detta beskriver så bra vad jag vill ha ut av feminismen och vad feminismen betyder för mig. Jag vill inte ha bort män och jag hatar verkligen inte män! Män är fantastiska på alla sätt och vis. Precis som kvinnor. Det som jag vill är att kvinnorna också ska vara med på tåget. Det fanns en tid då vi stod på perrongen och viftade av männen utan att riktigt förstå vart de skulle och vad de skulle göra där. Den tiden är förbi. Det är dags att hoppa på tåget. Men om tåget ska kunna rulla kan vi inte bara sitta där som passagerare och vänta på att något ska hända. Vi måste jobba för vad vi vill också, annars kommer det se ut som det alltid har gjort. Men jag vill även att männen ska vara med. Det handlar inte om "män mot kvinnor" utan det handlar om att vi ska stå tillsammans och vilja sträva efter samma saker. 

 

Jag vill att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter vad det än handlar om! Jag vill att kvinnorna ska ta tillbaka rätten till sin egen kropp. Jag vill att alla flickor runt om i världen ska kunna gå till skolan och lära sig allt de vill lära sig, precis som pojkarna. Jag vill att kvinnor överallt ska ha lika rätt att uttrycka sin åsikt som männen. Inte mer rätt än männen utan samma rätt. 

 

För vi sitter ju i samma båt. Allihop. Vi är ju med allihop. I gänget. 

Jag vill så gärna börja blogga igen men jag har inte mycket till inspiration för tillfället. Jag vet precis vad jag vill skriva om men att få ut det på pränt är en helt annan historia. Nåväl, se det här som en sorts nystart, för kanske femte gången i ordningen. Jag vet ju att jag är bra på att skriva och med så mycket tankar och idéer som jag har i mitt huvud borde det inte vara något problem. Skrivkramp kallas det väl. Nåväl, nu kör vi på så får vi se hur det går denna gången.