Jag vet inte om det är något som jag inte fattar. Jag känner mig ärligt talat lite trög. Vad var det nu som var så fruktansvärt dåligt med Belinda Olssons program igår? Jag förstår det verkligen inte. Jag tyckte att hon tog upp många saker som jag undrat över och som jag var varit tveksam över. Jag tyckte det kändes befriande på något sätt, jag är inte den enda feminist som inte fattat. 

 

För mig är handlar feminist om jämställdhet. Det betyder alltså att vi ska vara jämställda männen, att vi ska stå sida vid sida och arbeta för samma saker. Jag är verkligen emot tanken på ett enda kön, jag ser hen som det tredje könet, inte som det enda könet. Jag vill absolut att det ska finnas ett ord som beskriver de som varken ser sig som kvinnor eller män. Men jag vill inte att det ska vara det enda könet. Och jag tycker faktiskt det finns viktigare saker att fokusera på än att ha speciella hendagis eller att vägra benämna sitt barn som han eller hon. Jag förstår inte hur det hjälper oss. JAG FÖRSTÅR VERKLIGEN INTE! 

 

Som jag skrev, hen är en kanonbra bedömning för de som inte vill eller kan se sig som kvinna eller man. Men det är en annan sak tycker jag. Det känns betydligt mer självklart. 

 

Men det var inte hendebatten jag skulle ge mig in i. Jag undrar bara varför det har blivit sådan ramaskri. Är det för att programmet var alltför lättsamt och ytligt? Eller är det möjligen så att man måste bli skitförbannad så fort någon har något emot t.ex hen eller Femen. Eller när någon rent biologiskt påvisar att det visst finns skillnader mellan könen som inte har med könsorganen att göra? Jag tycker faktiskt att många feminister är lite lite för lättantändliga. Det räcker med att säga emot och plötsligt är man en förrädare, antifeminist eller sexist. Jag förstår inte det heller. Man måste väl få ha andra åsikter än just det som basuneras ut. Eller? Är jag mindre feminist för att jag inte vill ha ett enda kön? Är jag mindre feminist för att jag tycker det är bra att det finns skillnader mellan könen? 

 

Jag kanske är trög. Jag kanske har fått det hela om bakfoten. Feminism kanske inte alls är det som jag trodde att det var. Jag blir nästan lite besviken på mina medsystrar. Nu känns feminismen än mer splittrad än vad den gjorde tidigare och jag är fortfarande lika vilsen. Nå, det kanske reder ut sig, är ju trots allt två avsnitt kvar av Fittstim - Min kamp. Kanske får jag svar på några av mina funderingar då. Jag hoppas det. För nu fattar jag ingenting.